...följande två veckor...
Ryggen börjar vara helt kaputt, sönder, mycket dålig. Har hela sommaren kämpat på jobbet med min arma rygg, men nu var jag bara tvungen att ta sjukledigt. Så nu har jag två veckor på mig att få ryggen i bättre skick. Ska försöka stretcha ordentligt varje dag, pröva yoga lite försiktigt och äta massor med värkmedicin och muskelrelaxerande...i slutet på september har jag tid till centralsjukhuset, där ska min rygg undersökas ännu nogrannare.
Det känns bara så dumt att sitta hemma och ha sjukledigt, eftersom jag kan gå helt bra och leva livet helt normalt, förutom att jag inte får lyfta något tungt och måste äta muskelrelaxerande medicin. Om jag skulle jobba skulle jag inte kunna undvika tunga lyft och skulle inte kunna äta muskelrelaxerande, för de påverkar ju körförmågan och jag måste kunna köra när som helst när jag dejourerar nu när vi har nya skötare på jobbet som ännu har för lite erfarenhet för att få sitta bakom ratten....så jag borde inte ha dåligt samvete för att jag är sjukskriven, men ändå har jag det! Dessuton har jga bara sovit ca.4 h varje natt nu under sommaren, ibland mera ibland mindre, pågrund av smärtan i ryggen. Det började påverka mig alldeles för mycket, jag var helt slut och allt började kännas ganska hopplöst. Redan nu känns livet mycket bättre när jag fått sova några nätter riktigt ordentligt. Att sova dåligt är det värsta jag vet och det påverkar psyket helt otroligt mycket!
I helgen åkte vi till villan, för att få lite lugn och ro. Det är alltid lika skönt att åka dit. Speciellt nu på slutet av sommaren och hösten trivs jag särskilt bra där, när det är mörkt på kvällarna och nätterna och man får tända ljus överallt och sitta i mörkret och bada bastu och höra hur vinden får hela havet att brusa.
Dana trivdes jätte bra på villan, hon sprang runt och runt och hoppade i vattnet...
...men ibland chillade hon bara på bryggan....
...och husse chillade också på sitt eget sätt... :)
Rivsåren på Jannes hals är jag helt oskyldig till.... ;) vår lilla kärleksfulla Dana ville sova på husses mage, så hon hoppade i full fart upp på soffan och rakt på Jannes huvud....hon förstår inte ännu hur stor hon blivit, hon är ingen famnhund längre...som tur lugnade hon ner sig till kvällen, hon var helt utmattad av allt springande och lekande...
Tyvärr kunde jag inte njuta av denna villahelg ordentligt, eftersom jag var och tatuerade mig i fredags, så nu fick jag inte bada bastu eller simma...berättar mer om tatueringen nån annan gång och sätter upp bilder på den när den läkt...
