2014-04-29

Lillebror är äntligen här!!

I söndags kl.16.31 föddes vår lille prins! 
Hela 3945 g vägde han och var 52 cm lång!
Imorgon borde vi äntligen få åka hem om allt går bra!
Går inte att beskriva hur lycklig och tacksam jag är över att nu få vara mamma till två underbara pojkar!


2014-04-23

bee-äff


Jaha, då var dagen som jag väntat på i 9 månader äntligen här...idag är nämligen beräknad födelsetid för lillebror, men tyvärr visar han inga tecken på att vilja komma ut ur magen än!

Igår hade jag en hel del smärtsamma sammandragningar, men tyvärr avtog de mot kvällen. Idag har jag varit till frissan och färgat håret en sista gång innan förlossningen, beställde en extempore tid till hårfärgning igår eftersom jag inte längre orkar sitta här hemma och bara vänta och vänta och vänta...

Igår var jag också till rådgivningen och sf-måttet hade blivit mindre, så det tyder i alla fall på att magen äntligen börjat sjunka neråt, så det låter i alla fall lovande!


Annars är jag super svullen i ansiktet, fötterna, händerna, överallt! 
Båda fötterna värker otroligt mycket varje natt, så jag sover knappt alls. 
Jag känner mig trött, uttråkad, mår illa hela tiden och dessutom har ryggen börjt krångla nu och de senaste två dagarna har jag haft jätte svåra smärtor i nedre ryggen, som gör att jag knappt kan gå.
Jag börjar alltså få nog av att vara gravid nu, hoppas att förlossningen börjar snart!
Dessutom håller Nooa på att få två nya tänder, så han sover väldigt dåligt på nätterna nu igen och vaknar med 1-2 timmars mellanrum hela natten...så det gör ju inte mina nätter bättre precis! 
Vilket människovrak jag kommer att vara när det väl är dags att åka till BB och föda! 
Varifrån kommer jag att hitta de krafter jag behöver för att få lillen ut ur magen?!?!

2014-04-20

Glad påsk!


Jag och Nooa önskar er alla 
GLAD PÅSK!!!




2014-04-19

att vänta och vänta...

Sinua en tunne,
vain hiljaa aavistan
sen täydellisen ihmeen,
sen lahjan valtavan.
Sinua en tunne,
vaan tunnen kuitenkin.
Luot sydämeeni valon
kuin tähti loistavin.
Sinua en tunne,
vaan valtaat maailman.
Et arvaa kuinka paljon
sinua odotan.
Anna-Mari Kaskinen -

Min massiva mage, foto taget 14.4.2014, alltså i vecka 38+5.

2014-04-16

havets lugnande effekt...

Jag har varit ganska trött och hängig de senaste dagarna.
Börjar väl vara ganska trött på att bara gå omkring och vänta på att få ut beebisen ur magen! 
I denna graviditet har jag dessutom varit väldigt känslig, gråtit lätt och lätt blivit deppad eller arg över små, onödiga saker...speciellt nu i slutet av graviditeten!
Ikväll behövde jag ta lite tid för mig själv, så jag satte mig i bilen och körde iväg, sambon fick lämna hem med Nooa...jag visste inte vart jag skulle köra, jag visste bara att jag behöver åka nånstans ensam en stund.
Så jag körde till stranden, hoppade ut ur bilen och gick en bit längs sandstranden...njöt av den vackra solnedgången, lyssnade till havets brus, lät vinden ruffsa till mitt hår, fick sand i håret och munnen eftersom vinden var så hård...

Sedan åkte jag hem...ibland behöver jag bara få vara ensam med mina tankar en stund och havet är viktigt för mig...jag skulle kunna sitta hur länge som helst vid stranden och bara njuta av havets ljud...vågor som sakta rullar in mot stranden eller så stora vågor som brusar när det stormar...havet har en lugnande effekt på mig, men samtidigt ger den mig ny kraft, ibland tröstar den mig när jag behöver tröst, ibland ger den mig så mycket energi och lycka att jag nästan spricker av glädje när jag kör hemåt från stranden...
Ikväll var havet en brusande kraft som bara lyssnade på min oroliga själ och lugnade ner den lite grann...


2014-04-13

Lite nya tapeter och golv osv...


Ett par veckor sedan renoverade vi äntligen lite i vårt hus!!

Vi rev ner de gamla tapeterna och rev upp laminatgolvet, målade taket i köket och satte upp nytt tak i vardagsrummet. Lite nya lampor fixade vi till vardagsrummet också, samtidigt som taket böts ut. Och jag är så otroligt nöjd med slutresultatet! De gamla tapeterna var så himla fula och smutsiga och taket och golvet likaså gammalt och fult. Nu känns vårt hem så mycket fräschare och känns äntligen som "vårt eget" hem, då vi själv valt tapeterna och laminatgolvet. 

Förändringen är kanske inte så stor i andras ögon, men för oss som bott här i snart 1,5 år och bara väntat på att få renovera lite här inne, så känns hemmet nästan som helt nytt nu!

Här får ni se lite bilder få hur huset såg ut innan och hur det ser ut nu!

Spisen i vardagsrummet var tidigare beige-gulaktigt, men vi tog och målade det vitt och spisen ser nu mycket fräschare och finare ut, tycker jag!

Före:


Efter:



I tamburen hade vi tidigare vitlackad halvpanel, det målade jag också helt vitt och så satte vi ny tapet på ena väggen. På de här bilderna ser ni också färgskillnaden på det gamla och nya laminatgolvet. Här målade vi dessutom det trädfärgade taket vitt.

Före:




Efter:



Köket ser också lite annorlunda ut nu när vi målat taket vitt och golvat och tapeterna byts ut!

Före:



Efter:



I Nooas rum bytte vi bara ut golvet och jag inredde det lite mysigare. Förut hade vi en bäddsoffa i Nooas rum, men den fick flytta ut flera månader sedan, då vi behövde mera rum för hans alla leksaker! Nu har Nooa bland annat ett litet "tält" som han kan ligga och mysa i! Lite råddigt är det ju alltid i ett barnrum, så lite krånglgt är det att ta "perfekta" bilder av rummet...

Före:



Efter:




Störst är förändringen i vardagsrummet. Taket är nu nytt och vitt och så har vi nya små "spot"-lampor i taket. Väggen bakom tv:n fick en lite mer "vågad" tapet, alla andra väggar är samma beige tapet som vi lade överallt i huset! Och golvet är förstås också nytt, samma laminatgolv har vi nu i hela huset!
När vi flyttade in i vårt hus, såg vardagsrummet de första månaderna ut så här:


I något skede köpte vi nya vita möbler och vardagsrummet såg ut så här:




Och efter renoveringen ser det nu ut så här:





Fönstren har vi inte ännu haft råd att byta ut, så jag får lov att acceptera dessa bruna fönsterkarmar än så länge. Kanske vi målar dem vita i något skede eller så byter vi ut dem till helt nya, vi får se vad vi har råd med i framtiden. Men nu känns huset i alla fall såååååååå mycket finare och mera modernt! Jag älskar tapetet i vardagsrummet, skall försöka ta en bättre bild på det nån dag och visa er vilket fint mönster det är. Men ungefär så här ser vårt hus ut just nu, jag är som sagt super nöjd! 
Jag kunde förstås inte själ göra så mycket med min stora mage, men tack och lov har jag en otroligt snäll och hjälpsam far som körde fram och tillbaka hit till Lohtaja en hel vecka och renoverade tillsammans med Janne. Dessutom var Jannes bror här och hjälpte till massor. Helt otroligt att de fick gjort allt detta på bara en vecka!!! Jag och Nooa bodde i Öja under tiden som huset renoverades, det hade varit omöjligt att vara hemma med honom medan de rev bort allt gammalt och satte upp nya tapeter och lade nytt golv. Det krävdes nog massor med tålamod av min mamma också, att ha oss en hel vecka hemma hos dem...men tack och lov är det nu över och vårt hus är nu finare än nånsin!

Min lördagskväll


Den senaste veckan har jag varit jätte aktiv, fått massor med saker gjort! 
Jag har varit ute på gården och vårstädat (med andra ord krattat en massa löv och skräp i stora hopar som Janne sedan kört bort med traktorn), jag har stått och sågat ner tjocka, gamla granar i våra syrenbuskar, jag har grävt i blombänkarna, jag har tvättat terassen. Inomhus har jag varit minst lika flitig; jag har försökt städa så mycket som möjligt, bakat, vikt ihop vinterkläderna och packat ner dem i stora lådor, tvättat alla babykläder osv. Och så har jag badat bastu, varannan kväll!

Nu skall ni veta att Janne har försökt hjälpa mig så mycket som möjligt med alla dessa sysslor, men jag har själv valt att göra så mycket som möjligt själv. Jag vill nämligen hålla igång så mycket som möjligt nu, så att förlossningen skulle sätta igång snart! Jag är nu i vecka 38+4 och börjar vara väääääääldigt trött på min stora mage! Lillen skulle få komma ut nu, ju fortare desto bättre! Jag har svårt att sova, benen är hemskt svullna och sjuka hela tiden, "liitoskivut" blir bara värre och värre och jag har svårt att röra på mig...dessutom har jag haft lite illamående de senaste dagarna och kännt mig väldigt trött och "hängig" på nåt sätt. Jag hoppas verkligen att lillen skulle komma ut lite snabbare än Nooa, som föddes först vecka 41+0.

Ikväll badade vi alltså bastu igen. Där satt jag i bastun och njöt av värmen, medan Janne satt i badkaret med Nooa och lekte. Jag är ju en kvinna som tycker att bastuöl är något av det godaste som finns, så nu när jag är gravid försöker jag kompensera bastuölen med en burk Coca-Cola istället, men det smakar förstås inte lika gott! Så jag satt så länge som möjlilgt i bastuns värme och när jag fått nog av bastubadandet, så svepte jag in mig i basturocken och gick ut på terassen och satt där en stund med Coca-Colan i handen. Jag satt och njöt av den uppfriskande kölden och svalkande Coca-Colan, medan vinden började blåsa allt hårdare och hårdare. Och just i den stunden, när jag satt där ute på terassen och bara njöt av det euforiska tillståndet efter bastubadandet, så blev jag alldeles varm inombords av all den lycka och tacksamhet jag kände över allt det fina i mitt liv. Jag tittade ut över vår stora gård och kände mig speciellt stolt och nöjd över att jag själv sågade ner syrenerna, som är jätte gamla och växt till sig alldeles för mycket och desperat behövde kapas av lite...jga tittade på terassen som snart skall oljas och göras fin inför sommaren och sedan skall våra fina terassmöbler tas fram...samtidigt som jag satt där och njöt så hörde jag hur Nooa skrattade och busade med Janne i spisrummet...och lillebror var vild i magen och sparkade mig flera gånger...hur skulle jag då inte kunna känna stor tacksamhet över att allt är så fantastiskt i mitt liv?! 
Det är dessa små stunder i vardagen, som gör livet så fantastiskt ibland. Att få sitta i sin egen bastu och njuta, att höra barnets skratt när han busar med far sin, att titta ut över sin egen gård och dagdrömma och vad allt fint man skall fixa där på sommaren...livet är så underbart, just nu i denna stund! Jag har en tendens att vara ganska pessimistisk och klagar lätt över små saker. Men som tur kommer dessa ögonblick av stor glädje och lycka ibland och påminner om vad som egentligen är viktigt! Och snart är vi inte längre 3, utan 4 i vår lilla familj. Just nu har jag allt det jag drömt om, min egen lilla familj och vårt eget lilla hus med en stor gård och livet är alldeles fantastiskt!


Mammas lilla bastubadare! :)

2014-02-28

Hur det känns att vara gravid igen?


Ja, alltså, har ju knappt alls skrivit nåt om den här graviditeten här i bloggen. Har helt enkelt inte tid att blogga så mycket nu, kvällarna och nätterna har ju mer eller mindre alltid varit lite krångliga med Nooa så jag har helt enkelt inte energi att uppdatera bloggen så ofta. Man blir ju lätt trött när man är gravid och när nätterna annars också ofta är dåliga, så prioriserar jag att ta en tupplur tillsammans med Nooa på dagen istället för att blogga, städa eller göra nåt annat medan Nooa sover. Vår gemensamma tupplur på dagen ger mig just nu de krafter jag behöver för att klara av att leka med Nooa hela dagen även om jag sovit dåligt på natten. Och de få gånger som Nooa somnar fort på kvällen och jag får lite tid för mig själv, så slappar jag hellre på soffan framför tv:n med min älskling, eventuellt surfar jag lite på nätet men jag orkar oftast inte börja skriva i bloggen. 

Men idag har jag av nån konstig orsak massor med energi och tänkte passa på att skriva lite om hur graviditeten har gått hittills!
Idag är jag alltså i vecka 32+2. Tiden har gått så otroligt fort! 
När jag väntade Nooa, var jag så orolig hela graviditeten, rädd för att nåt skulle gå på tok och veckorna kändes så otroligt långa! Men denna gång har det varit precis tvärtom! Jag har inte ens alltid haft koll på hur många veckor jag varit gravid, har inte hunnit bekymra mig över nåt extra utan livet har snurrat vidare precis som vanligt även om min mage hela tiden blivit lite rundare! Klart att jag ivrigt väntar på att få träffa "typen" i magen, är så otroligt lycklig och tacksam över vårt andra lilla under, men man hinner liksom bara inte vara lika ivrig eller stressa över små saker som när man är gravid första gången! Nooa kräver så mycket av sin mamma fortfarande, han är ju trots allt bara 1 år 3 månader gammal. Dessutom är han en så livlig filur, så det är full fart här hemma hela dagen tillsammans med honom! Han är nog verkligen en skojig och busig liten pojke!

Men vad kan jag berätta om denna graviditet? Det har varit lättare, på många sätt! Visst var det otroligt svårt de första 15-16 veckorna, när jag hade illamående och var så enormt trött hela tiden och var trots det tvungen att ta hand om Nooa dagarna långa och vakna flera gånger i natten, då han sov så dåligt. Men lite lättare kom jag kanske undan denna gång, inte riktigt lika mycket illamående nu som under första graviditeten. Men däremot har jag varit mycket, mycket tröttare nu. Att ha mycket sömnbrist redan innan graviditeten gör ju inte saken lättare precis. Men på nåt sätt har jag klarat av att sköta Nooa trots tröttheten, börjar faktiskt inse att vi mammor nog ibland är riktiga superkvinnor som klarar av nästan vad som helst när vi måste! :)

Jag började ju dessutom jobba igen efter nyår. Det kändes skönt att få börja jobba igen och jag var jätte ivrig över att få börja jobba på ambulansen igen, efter att ha haft paus från ambulansarbete i några år. Tyvärr insåg jag nog ganska fort att det inte skulle bli lätt att kombinera arbetslivet med att vara mamma till en 1-åring och dessutom vara gravid! Jag jobbade oftast 12,5 timmars skift, ibland blev arbetsdagarna längre. Så efter arbetsdagarna kände jag mig så enormt trött, jag tyckte inte att jag riktigt hann återhämta mig alls mellan arbetsskiften, då nätterna med Nooa var så dåliga och graviditeten sög all energi ur mig. Dessutom började jag få sammandragningar allt oftare, speciellt på jobbet då jag var tvungen att göra tunga lyft. Att sitta många timmar i ambulansen när vi gjorde patientförflyttningar till andra sjukhus var inte heller lätt. I februari, efter att ha jobbat bara en månad, var jag tvungen att gå till doktorn p.g.a. sammandragningarna och hon förbjöd alla fysiskt stora påfrestningar, så som tunga lyft. Därmed slutade jag jobba på ambulansen och fick göra "pappersarbete" istället. Arbetet var alltså inte alls fysiskt tungt, men tyvärr fortsatte sammandragningarna och hela tiden blev de mera smärtsamma och kom oftare under dagen. Antagligen berodde detta på att jag sov så lite på nätterna, då vi som sagt har haft lite problem med Nooas reflux nu igen de senaste månaderna. Så jag var tvungen att ge upp, medge att mina krafter inte räcker till allt och bli sjukskriven i ett par veckor, innan mammaledigheten började. Jag valde att börja min mammaledighet 50 dygn innan bf, så att jag inte behövde vara sjukskriven så länge.

I min första graviditet fick jag sjuka sammandragningar redan från vecka 20 ungefär, så då blev jag sjukskriven betydligt tidigare än i denna graviditet. Så därmed tycker jag att denna graviditet har varit lättare än den första, även om jag var lite besviken att jag inte klarade av att jobba lika länge som jag hade planerat.

Det som har varit mycket svårare i denna graviditet, är "liitoskivut". Vet inte vad de kallas på svenska...men jag har nu iflera veckor varit så himla sjuk! Om jag sitter på soffan en liten stund, så kan det vara jätte svårt att stiga upp ur soffan p.g.a. smärtorna! Och att svänga från sida till sida på natten gör ibland så himla ont! Ibland går jag som en anka och det känns som om jag hade stor boll mellan benen, kommer inte ihåg att jag skulle ha haft så här mycket smärtor när jag var gravid första gången. Nu är jag ju förstås tvungen att ha Nooa i famnen ganska ofta och lyfter upp honom i famnen många, många gånger om dagen, så det bidrar kanske till att jag lätt får smärtor.

Sf-måttet är stort, nästan så att det går över max-kurvorna. Och magen känns enorm, den blev fort jätte stor och jag tycker att jag redan nu har lika stor mage som jag hade strax innan förlossningen under min första graviditet.  Här får ni en jämförelsebild...


Bilden till höger ät alltså tagen förra veckan, då jag var i vecka 31+2. Och som ni ser var min mage redan förra veckan mycket större än vad den var i vecka 33+5 i min första graviditet! Helt galet!
Jag har hela tiden haft en känsla att Nooas lillabror kommer att födas tidigare än planerat, men vem vet hur det går. Nooa föddes i vecka 41+0, så han föddes ju en vecka efter bf. Nu har vi bf den 23 april, skall bli spännande att se om det går så som jag tror och lillebror föds före bf....eller om jag har helt fel och vi får vänta längre på att förlossningen skall sätta igång! Hur som helst, magen känns stor och obekväm redan nu och börjar vara i vägen när jag skall sköta Nooa, så jag är ganska trött på att vara gravid redan nu! Jag vill få ut lillebror så fort som möjligt och bli av med min stora mage! :)

Vad annat skall jag berätta...?? Lillebror har inte svängt sig neråt ännu i magen, utan ligger med rumpan neråt eller snett över magen. Nooa vände ju huvudet neråt redan i vecka 20 och ändrade inte ställning efter det. Men lillebror vill tydligen snurra runt i magen och har inte alls lust att ligga med huvudet neråt! Det har varit konstigt att känna sparkarna så här kraftigt i denna graviditet. När jag väntade Nooa kändes sparkarna väldigt svagt hela graviditeten, eftersom jag hade "etuseinäistukka"...alltså att moderkakan var belägen framåt och dämpade därmed sparkarna. Nu är moderkakan i "bakväggen", alltså mot ryggen och lillebror har kunnat sparka mot mammas mage riktigt ordentligt! Roligt att få känna och se hur kraftigt lillen faktiskt kan sparka! 

Blodtrycket har börjat stiga lite nu och jag har plötsligt börjat gå upp i vikt betydligt mer än innan, tycker att jag är svullen överallt, så jag har varit lite bekymrad över att få graviditetsförgiftning, men vi ska hoppas att det inte är frågan om det!
Sammandragningar har jag alltså ofta, många varje timme! Några gånger har de varit riktigt kraftiga och påminnt lite om mensvärk, alltså sådana som jag hade senast när förlossningen började. Men som tur har jag haft sådana riktigt kraftiga sammandragningar bara några gånger. Men jätte många gånger om dagen blir magen hård som en sten och känns riktigt obehaglig, det räcker med att jag stiger upp från soffan och går en stund, redan det orsakar sammandragningar. Som tur har sammandragningarna än så länge inte gjort nån "skada" utan allt har varit bra med lillen hittills på varje kontroll. Lite onödigt hög puls hade lillebror ett par gånger när jag var på kontroll, men då jobbade jag ännu och var jätte trött och hade haft sjuka sammandragningar. Nu när jag är sjukskriven så har jag som sagt försökt ta det lugnt och vila tillasmmans med Nooa, så att lillebror i magen inte skall behöva lida för att mamma är för trött.

Men nu har jag suttit alldeles för länge framför datorn och måste springa på wc nu igen (jag gör ju inget annat än springer på wc hela dagen då lillebror ligger och trycker så hårt mot urinblåsan!!). Blev ganska mycket text nu igen, men finns så mycket mera som jag skulle kunna skriva om ännu om min graviditet. Nåja, jag skriver mer nån annan gång! 
God natt!