2014-04-29

Lillebror är äntligen här!!

I söndags kl.16.31 föddes vår lille prins! 
Hela 3945 g vägde han och var 52 cm lång!
Imorgon borde vi äntligen få åka hem om allt går bra!
Går inte att beskriva hur lycklig och tacksam jag är över att nu få vara mamma till två underbara pojkar!


2014-04-23

bee-äff


Jaha, då var dagen som jag väntat på i 9 månader äntligen här...idag är nämligen beräknad födelsetid för lillebror, men tyvärr visar han inga tecken på att vilja komma ut ur magen än!

Igår hade jag en hel del smärtsamma sammandragningar, men tyvärr avtog de mot kvällen. Idag har jag varit till frissan och färgat håret en sista gång innan förlossningen, beställde en extempore tid till hårfärgning igår eftersom jag inte längre orkar sitta här hemma och bara vänta och vänta och vänta...

Igår var jag också till rådgivningen och sf-måttet hade blivit mindre, så det tyder i alla fall på att magen äntligen börjat sjunka neråt, så det låter i alla fall lovande!


Annars är jag super svullen i ansiktet, fötterna, händerna, överallt! 
Båda fötterna värker otroligt mycket varje natt, så jag sover knappt alls. 
Jag känner mig trött, uttråkad, mår illa hela tiden och dessutom har ryggen börjt krångla nu och de senaste två dagarna har jag haft jätte svåra smärtor i nedre ryggen, som gör att jag knappt kan gå.
Jag börjar alltså få nog av att vara gravid nu, hoppas att förlossningen börjar snart!
Dessutom håller Nooa på att få två nya tänder, så han sover väldigt dåligt på nätterna nu igen och vaknar med 1-2 timmars mellanrum hela natten...så det gör ju inte mina nätter bättre precis! 
Vilket människovrak jag kommer att vara när det väl är dags att åka till BB och föda! 
Varifrån kommer jag att hitta de krafter jag behöver för att få lillen ut ur magen?!?!

2014-04-20

Glad påsk!


Jag och Nooa önskar er alla 
GLAD PÅSK!!!




2014-04-19

att vänta och vänta...

Sinua en tunne,
vain hiljaa aavistan
sen täydellisen ihmeen,
sen lahjan valtavan.
Sinua en tunne,
vaan tunnen kuitenkin.
Luot sydämeeni valon
kuin tähti loistavin.
Sinua en tunne,
vaan valtaat maailman.
Et arvaa kuinka paljon
sinua odotan.
Anna-Mari Kaskinen -

Min massiva mage, foto taget 14.4.2014, alltså i vecka 38+5.

2014-04-16

havets lugnande effekt...

Jag har varit ganska trött och hängig de senaste dagarna.
Börjar väl vara ganska trött på att bara gå omkring och vänta på att få ut beebisen ur magen! 
I denna graviditet har jag dessutom varit väldigt känslig, gråtit lätt och lätt blivit deppad eller arg över små, onödiga saker...speciellt nu i slutet av graviditeten!
Ikväll behövde jag ta lite tid för mig själv, så jag satte mig i bilen och körde iväg, sambon fick lämna hem med Nooa...jag visste inte vart jag skulle köra, jag visste bara att jag behöver åka nånstans ensam en stund.
Så jag körde till stranden, hoppade ut ur bilen och gick en bit längs sandstranden...njöt av den vackra solnedgången, lyssnade till havets brus, lät vinden ruffsa till mitt hår, fick sand i håret och munnen eftersom vinden var så hård...

Sedan åkte jag hem...ibland behöver jag bara få vara ensam med mina tankar en stund och havet är viktigt för mig...jag skulle kunna sitta hur länge som helst vid stranden och bara njuta av havets ljud...vågor som sakta rullar in mot stranden eller så stora vågor som brusar när det stormar...havet har en lugnande effekt på mig, men samtidigt ger den mig ny kraft, ibland tröstar den mig när jag behöver tröst, ibland ger den mig så mycket energi och lycka att jag nästan spricker av glädje när jag kör hemåt från stranden...
Ikväll var havet en brusande kraft som bara lyssnade på min oroliga själ och lugnade ner den lite grann...


2014-04-13

Lite nya tapeter och golv osv...


Ett par veckor sedan renoverade vi äntligen lite i vårt hus!!

Vi rev ner de gamla tapeterna och rev upp laminatgolvet, målade taket i köket och satte upp nytt tak i vardagsrummet. Lite nya lampor fixade vi till vardagsrummet också, samtidigt som taket böts ut. Och jag är så otroligt nöjd med slutresultatet! De gamla tapeterna var så himla fula och smutsiga och taket och golvet likaså gammalt och fult. Nu känns vårt hem så mycket fräschare och känns äntligen som "vårt eget" hem, då vi själv valt tapeterna och laminatgolvet. 

Förändringen är kanske inte så stor i andras ögon, men för oss som bott här i snart 1,5 år och bara väntat på att få renovera lite här inne, så känns hemmet nästan som helt nytt nu!

Här får ni se lite bilder få hur huset såg ut innan och hur det ser ut nu!

Spisen i vardagsrummet var tidigare beige-gulaktigt, men vi tog och målade det vitt och spisen ser nu mycket fräschare och finare ut, tycker jag!

Före:


Efter:



I tamburen hade vi tidigare vitlackad halvpanel, det målade jag också helt vitt och så satte vi ny tapet på ena väggen. På de här bilderna ser ni också färgskillnaden på det gamla och nya laminatgolvet. Här målade vi dessutom det trädfärgade taket vitt.

Före:




Efter:



Köket ser också lite annorlunda ut nu när vi målat taket vitt och golvat och tapeterna byts ut!

Före:



Efter:



I Nooas rum bytte vi bara ut golvet och jag inredde det lite mysigare. Förut hade vi en bäddsoffa i Nooas rum, men den fick flytta ut flera månader sedan, då vi behövde mera rum för hans alla leksaker! Nu har Nooa bland annat ett litet "tält" som han kan ligga och mysa i! Lite råddigt är det ju alltid i ett barnrum, så lite krånglgt är det att ta "perfekta" bilder av rummet...

Före:



Efter:




Störst är förändringen i vardagsrummet. Taket är nu nytt och vitt och så har vi nya små "spot"-lampor i taket. Väggen bakom tv:n fick en lite mer "vågad" tapet, alla andra väggar är samma beige tapet som vi lade överallt i huset! Och golvet är förstås också nytt, samma laminatgolv har vi nu i hela huset!
När vi flyttade in i vårt hus, såg vardagsrummet de första månaderna ut så här:


I något skede köpte vi nya vita möbler och vardagsrummet såg ut så här:




Och efter renoveringen ser det nu ut så här:





Fönstren har vi inte ännu haft råd att byta ut, så jag får lov att acceptera dessa bruna fönsterkarmar än så länge. Kanske vi målar dem vita i något skede eller så byter vi ut dem till helt nya, vi får se vad vi har råd med i framtiden. Men nu känns huset i alla fall såååååååå mycket finare och mera modernt! Jag älskar tapetet i vardagsrummet, skall försöka ta en bättre bild på det nån dag och visa er vilket fint mönster det är. Men ungefär så här ser vårt hus ut just nu, jag är som sagt super nöjd! 
Jag kunde förstås inte själ göra så mycket med min stora mage, men tack och lov har jag en otroligt snäll och hjälpsam far som körde fram och tillbaka hit till Lohtaja en hel vecka och renoverade tillsammans med Janne. Dessutom var Jannes bror här och hjälpte till massor. Helt otroligt att de fick gjort allt detta på bara en vecka!!! Jag och Nooa bodde i Öja under tiden som huset renoverades, det hade varit omöjligt att vara hemma med honom medan de rev bort allt gammalt och satte upp nya tapeter och lade nytt golv. Det krävdes nog massor med tålamod av min mamma också, att ha oss en hel vecka hemma hos dem...men tack och lov är det nu över och vårt hus är nu finare än nånsin!

Min lördagskväll


Den senaste veckan har jag varit jätte aktiv, fått massor med saker gjort! 
Jag har varit ute på gården och vårstädat (med andra ord krattat en massa löv och skräp i stora hopar som Janne sedan kört bort med traktorn), jag har stått och sågat ner tjocka, gamla granar i våra syrenbuskar, jag har grävt i blombänkarna, jag har tvättat terassen. Inomhus har jag varit minst lika flitig; jag har försökt städa så mycket som möjligt, bakat, vikt ihop vinterkläderna och packat ner dem i stora lådor, tvättat alla babykläder osv. Och så har jag badat bastu, varannan kväll!

Nu skall ni veta att Janne har försökt hjälpa mig så mycket som möjligt med alla dessa sysslor, men jag har själv valt att göra så mycket som möjligt själv. Jag vill nämligen hålla igång så mycket som möjligt nu, så att förlossningen skulle sätta igång snart! Jag är nu i vecka 38+4 och börjar vara väääääääldigt trött på min stora mage! Lillen skulle få komma ut nu, ju fortare desto bättre! Jag har svårt att sova, benen är hemskt svullna och sjuka hela tiden, "liitoskivut" blir bara värre och värre och jag har svårt att röra på mig...dessutom har jag haft lite illamående de senaste dagarna och kännt mig väldigt trött och "hängig" på nåt sätt. Jag hoppas verkligen att lillen skulle komma ut lite snabbare än Nooa, som föddes först vecka 41+0.

Ikväll badade vi alltså bastu igen. Där satt jag i bastun och njöt av värmen, medan Janne satt i badkaret med Nooa och lekte. Jag är ju en kvinna som tycker att bastuöl är något av det godaste som finns, så nu när jag är gravid försöker jag kompensera bastuölen med en burk Coca-Cola istället, men det smakar förstås inte lika gott! Så jag satt så länge som möjlilgt i bastuns värme och när jag fått nog av bastubadandet, så svepte jag in mig i basturocken och gick ut på terassen och satt där en stund med Coca-Colan i handen. Jag satt och njöt av den uppfriskande kölden och svalkande Coca-Colan, medan vinden började blåsa allt hårdare och hårdare. Och just i den stunden, när jag satt där ute på terassen och bara njöt av det euforiska tillståndet efter bastubadandet, så blev jag alldeles varm inombords av all den lycka och tacksamhet jag kände över allt det fina i mitt liv. Jag tittade ut över vår stora gård och kände mig speciellt stolt och nöjd över att jag själv sågade ner syrenerna, som är jätte gamla och växt till sig alldeles för mycket och desperat behövde kapas av lite...jga tittade på terassen som snart skall oljas och göras fin inför sommaren och sedan skall våra fina terassmöbler tas fram...samtidigt som jag satt där och njöt så hörde jag hur Nooa skrattade och busade med Janne i spisrummet...och lillebror var vild i magen och sparkade mig flera gånger...hur skulle jag då inte kunna känna stor tacksamhet över att allt är så fantastiskt i mitt liv?! 
Det är dessa små stunder i vardagen, som gör livet så fantastiskt ibland. Att få sitta i sin egen bastu och njuta, att höra barnets skratt när han busar med far sin, att titta ut över sin egen gård och dagdrömma och vad allt fint man skall fixa där på sommaren...livet är så underbart, just nu i denna stund! Jag har en tendens att vara ganska pessimistisk och klagar lätt över små saker. Men som tur kommer dessa ögonblick av stor glädje och lycka ibland och påminner om vad som egentligen är viktigt! Och snart är vi inte längre 3, utan 4 i vår lilla familj. Just nu har jag allt det jag drömt om, min egen lilla familj och vårt eget lilla hus med en stor gård och livet är alldeles fantastiskt!


Mammas lilla bastubadare! :)