Jag har länge tänkt att jag borde skriva ett inlägg om min arbetsplats.
Så med chefens samtycke tänkte jag nu skriva lite om och visa upp lite bilder på vårt kontor...
Detta är alltså mitt och mina kollegors arbetskontor...inget vanligt kontor eller hur?!
Arbetsdagarna spenderar jag alltså i denna gula paketbil, Ford Transit -09, motorn är 3,2 l Tdci 200 hästkrafter (ifall någon är intresserad...).
Så här ser vårt inte alltför lilla "kontor" ut inuti...
Observera...våra patienter får väga max. 228 kg!!! Hittills har alla rymts på vår fina Striker bår och ingen har vägt för mycket!! ;)
Det enda som är skrivet på svenska i vår ambulans är ANDNINGSOXYGEN!
Vi har bra med plats i vårt rymliga kontor för alla de prylar vi behöver. Men tro det eller ej, ibland känns bilen väldigt liten när man försöker få en massa saker gjort så fort som möjligt innan man börjar köra mot sjukhuset...
En sak som jag lagt märke till är, att många människor (och speciellt äldre folk) blir väldigt förvånade när vi traskar in i deras hus med stora väskor med oss och börjar undersöka patienten. Många tycks ha den uppfattningen att ambulanser bara är till för att köra patienten till sjukhuset och först där får man vård. Så har det kanske varit tidigare, att ambulanserna fungerade nästan bara som taxin med sirener och blåljus. Som tur har den prehospitala vården utvecklats massor och ambulansen fungerar verkligen inte som en taxi. Vi har massor med redskap för att undersöka patienten ordentligt redan på plats och stabilisera patientens tillstånd och ge nödvändig vård innan vi påbörjar färden mot sjukhuset. Nu ska jag ge lite exempel på vad allt vi kan göra i ambulansen nuförtiden...
En av de viktigaste och mest använda redskap vi har i ambulansen...Lifepak 12 defibrillator.
Med denna fina manick kan vi mäta blodtryck, saturation (syrehalt), ta EKG och skicka den till olika platser (hälsovårdscentral, sjukhus, universitetssjukhus som t.ex. OYS) så att läkaren kan se hur patientens ekg ser ut när vi ringer och konsulterar honom/henne...och vi kan defibrillera patienten med denna pryl, alltså ge patienten "elstötar" vid återupplivning, eller använda den som tillfällig pace-maker. Med denna maskin kan vi följa med patientens hjärtrytm under hela resan till sjukhuset och t.ex. se om patienten får rytmstörningar...en livsviktig maskin för alla som jobbar på ambulansen! Åtminstone här hos oss tar vi nästan alltid med denna maskin när vi går in i patientens hus, så att vi kan undersöka patienten ordentligt och ta ekg av henne/honom innan vi lyfter in patienten i bilen. Det är så viktigt för oss att veta om patientens ekg är normal, så att vi får veta att patienten t.ex. inte har rytmstörningar eller en hjärtinfarkt...i sådana fall är det ytterst viktigt att vi påbörjar patientens vård så fort som möjligt i form av dropp, nödvändiga läkemedel osv.
Vi har också en bärbar sugmaskin i ambulansen samt en sprutpump. Med sugen kan vi alltså suga patientens andningsvägar vid behov, t.ex. om andningsvägarna är fulla med blod eller slem. Vissa läkemedel måste ges i större mängder och med en viss hastighet, ofta ganska långsamt. Då drar vi läkemedlet i en stor spruta, sätter sprutan i sprutpumpen och ställer in med vilken hastighet läkemedlet får gå till patienten, t.ex. 2 ml/h.
Vi har två stora syreflaskor i bilen och en liten syreflaska, som vi kan bära med oss in till patienten.
Bakom sidodörren gömmer sig vår immobiliseringsutrustning, som t.ex. stifneck (=nackkrage), vakummadrass, vakumsplintar för hand och ben. Med andra ord finns här sådant som vi kan behöva vid vård av frakturer. Vi kan också lyfta ut vår stora gröna vårdväska härifrån, som ni ser här nedan...
Denna stora väska tar vid med oss överallt, på alla alarm. Där finns en massa prylar, som t.ex. blodtrycksmätare, saturationsmätare för vuxna och barn, blodsockermätare, febertermometer, stetoskop, allt som behövs för att sätta dropp åt patienten samt allt som behövs för att stilla blödningar m.m. I denna väska finns också våra läkemedel.
Vi har en maaaassa läkemedel i vår väska. Senast vi räknade så hade vi väl 36 st olika läkemedel...det är ganska mycket med tanke på att många tror att vi bara transporterar patienter till sjukhuset, inte vårdar dem... :)
Vi har också en skild väska med utrustning för tryggande av andningsvägarna. Denna väska tar vi oftast med in till patienten bara vid återupplivningar och andningsbesvär. Den blåa väskan som syns i bakgrunden är vår "bandageväska". I den har vi lite mera prylar för att stilla stora blödningar och den tar vi med bara när vi vet att någon har ett stort sår eller skadat sig svårt.
Inne i ambulansen har vi många skåp med olika tillbehör och läkemedel.
I våra skåp och lådor hittar man allt som behövs för att kanylera patienten, alltså sätta dropp...och så har alla säkert sett hur läkare i tv-serier som
Greyn anatomia och
Teho-osasto (E.R.) sätter en tub i patientens hals, medan svetten rinner längs läkarens kind och alla väntar med stor spänning om läkaren lyckas...samma sak gör vi också, det kallas att intubera och vi gör det vid återupplivningssituationer. På bilden ovan syns dessa intubationsrör. Det är minsann inte lätt att intubera och som tur har man utvecklat enklare och tryggare sätt att trygga patientens andning, med s.k. larynxtuber...men mera orkar jag inte skriva om dem nu!
Många läkemedel är viktiga i ambulansen, men speciellt viktig är läkemedlet i bilden ovan. Metalyse. Med andra ord är det denna läkemedel som vi använder om patienten har en hjärtinfarkt. Med denna läkemedel kan vi lösa upp "proppen" i hjärtat redan hemma hos patienten eller under resan till sjukhuset. Detta är ett extremt viktigt och livsräddande läkemedel. Alla patienter är inte lämpliga kandidater, man kan alltså inte ge detta rutinmässigt åt alla som drabbats av akut hjärtinfarkt, men redan under dessa mina 2 år här på ambulansen har jag fått använda detta läkemedel 3 gånger...finfint!!
Nog om läkemedel, nu ska jag ännu visa lite bilder på hur det ser ut på frambänken i ambulansen...
Bilen togs i bruk juli 2009 och redan nu har vi rullat nästan 82500 km med den...
Med hjälp av "radion" (som syns på första bilden) och "mikrofonen" (som syns på andra bilden) har vi kontakt med nödcentralen. Genom att ställa in rätt kanal och prata in i "mikrofonen" kan vi samtala med nödcentralen. På den tredje bilden syns panelen som vi använder till flera olika saker. Därifrån tänder vi på olika lampor inne och ute i bilen. Därifrån sätter vi också på sirenerna och blåljusen. Här måste vi också trycka på olika knappar för att skicka information till nödcentralen om vad vi gör...alltså, vi trycker på olika knappar när vi hoppar in i ambulansen och börjar köra till ett alarm, när vi kommer fram till platsen, när vi börjar transportera patienten till sjukhuset, när vi är framme vid sjukhuset och när vi är tillbaka på stationen igen...så här i all korthet...
Förutom alla dessa fina grejer i ambulansen, finns ännu några små men viktiga saker i vår bil...
Skyddshandskar använder vi i princip på alla alarm!
Vår lilla bibel... :)
Dessa små lurviga kamrater tröstar våra barnpatienter!
Kan inte betona vikten av användning av handdesinfektionsmedel tillräckligt!!!!
Det här blev ett lite väl långt inlägg...förlåt, jag blev lite väl ivrig med alla dessa bilder...men hoppas ni tyckte att det var ens lite intressant...så tack och gonatt!
