Jag skulle skriva flitigt i min blogg under helgen, men så blev det tydligen inte...jag är lite dålig på såna här nomineringar, men nu skall jag försöka vara lite aktivare igen.
Alltså, mina föräldrar. Först och främst kan jag väl säga att jag har de bästa föräldrarna, båda har de sina bra och dåliga sidor, men de är mina alldeles egna föräldrar och därmed de bästa för mig.
De är ganska "gamla" redan, skulle säkert många tycka, eftersom båda har fyllt 60 år redan och jag bara är 26 år. Så de har inte varit så hemskt unga när de fått barn, men det har inte stört mig ett alls! Därför har jag svårt att förstå mig på människor som skyndar med att "skaffa" barn. Tanken om att man skulle vara på nåt sätt en bättre förälder om man är ung förstår jag mig inte på. Så jag stressar inte alls med att jag snart närmar mig 30 och inte har barn ännu. Jag tror inte att man får ett bättre förhållande till sina barn om man är ung, tvärtom tror jag att man lätt blir bitter på sina barn om man inte hunnit leva sin ungdom och förverkliga sina drömmar innan man skaffar barn. Så har det varit för mig personligen, skulle inte ha klarat av att uppfostra en familj tidigare i mitt liv...men så finns det ju många människor som passar super fint som föräldrar fast de är unga.
Min mamma är helt finskspråkig och pappa svenskspråkig, eller tvåspråkig nu mera, så jag har lärt mig båda inhemska språken redan som barn. Pappa är född och uppvuxen i Öja, har gått i flottan (jag är lite stolt över pappa!) och jobbat flitigt hela sitt liv. När jag var liten minns jag att han var borta en hel del, eftersom han jobbade med ett projekt i Sverige och kom bara hem till helgerna. Mamma däremot har sina rötter i Karelen, hennes föräldrar är hemma därifrån...därifrån har jag ärvt mina "eksotiska" drag, jag brukar alltid säga att jag liknar "ryssar"! :)
Mommo och moffa flydde kriget till Finland och bodde flera år i Karleby, bland annat i Halkokari. Min mamma har aldrig fått nån hög skolning, som min pappa, utan har varit tvungen att börja jobba som väldigt ung som sömmerska på fabriker. Det fortsatte hon med också där hemma, när hon fått barn. Jag minns att det var så fint att mamma alltid var hemma, eftersom hon sydde handskar på dagarna och kunde samtidigt spendera mycket tid med barnen. Numera är mamma pensionerad, snart är pappa det också.
Jag har tyvärr ärvt både positiva och negativa saker av mina föräldrar. Min mamma kan vara väldigt pedantisk ibland, i vissa saker är jag tyvärr också det. Min far däremot kan vara mycket envis och har svårt att medge att han har fel, dessa personlighetsdrag hittas också i mig! Mitt vilda temperament och mina humörsvängningar har jag kära mor att tacka för...så det så, nu orkar jag inte skriva mer om mina kära föräldrar! Jag lämnar er med en bild på min mor, med sitt kära barnbarn i famnen...
