morgonstund med fåglar

En underbar morgonpromenad ute i skogen med Dana. Vi hann precis hem innan snöyran började. Vi hann njuta av vackert solsken och såg en massa svanar flyga förbi. Stackarna börjar få bråttom att flyga söderut.
























































Jag tog förstås inte kameran med idag, så jag fick inga fina foton på svanarna då jag var tvungen att använda mobiltelefonens kamera. Men på bilden ovan kan ni se några svanar flyga, om ni tittar riiiiktigt noga på bilden.

Tänk vad konstiga filurer fåglar är! De flyger otroliga sträckor varje år. Hittade sådan information på nätet, att en svan har flygit 2163 km, från Salla till Holland!
Och kolla vad jag också läste på nätet:

Suomessa elää loppukesällä noin 300 - 400 miljoonaa lintuyksilöä. Niistä yli 90 % lähtee talveksi eteläisemmille seuduille, koska Suomessa ei lumen ja pakkasten tähden ole tarpeeksi ravintoa. Linnut kestäisivät kylmääkin, kunhan ne löytävät vain tarpeeksi ruokaa.

Pääosa Suomen muuttolinnuista talvehtii Keski- ja Etelä-Euroopassa, mutta kymmenet lajit lentävät myös Saharan eteläpuolelle Afrikkaan. Pitkämatkaisin muuttaja on lapintiira, joka talvehtii Etelänapamantereen vesillä. Kaakkois-Aasiassa talvehtii vajaat kymmenen lajia. Pääosa matkasta kuluu lepäilyyn ja ruokailuun, sillä linnun on syötävä ylen määrin jaksaakseen lentää tavallisesti 100 - 200 kilometrin päivävauhdilla, mihin kuluu lajista riippuen muutamia tunteja. Matkan pituus vaikuttaa muuttomatkan kestoon, mutta esim. Etelä-Afrikassa talvehtivalla haarapääskyllä se kestää suuntaansa pari kolme kuukautta. Pääsky on siis matkalla lähes puolet elämästään. Baltian maissa talvehtivat linnut saattavat selvitä muutaman päivän matkalla.

Pääosa linnuistamme talvehtii parvina, Euroopassa alavilla rannoilla ja viljelyaukeilla, Afrikassa pääosin savanneilla, joiden linnustosta kolme neljäsosaa on talvella pohjoisesta tulleita muuttolintuja.

Linnut suunnistavat auringon, kuun ja tähtikuvioiden, jotkut lajit maamerkkien mukaan. Lisäksi linnut pystyvät aistimaan maan magneettikentän voimakkuutta, minkä avulla ne kykenevät määrittämään sijaintinsa maapallolla, magneettikenttähän vaihtelee paikalta toiselle. Tämä kompassi vie linnun perille vaikka sumussakin. Vain kurjilla, hanhilla ja joutsenilla poikaset oppivat muuttomatkan emoiltaan, muilla linnuilla poikaset muuttavat ensimmäisenäkin elinsyksynään omin päin perimässään olevan ”ohjeistuksen” mukaan.

http://www.luontoon.fi/page.asp?Section=1491&Item=19459

Alltså, jag förstår bara inte! Hur kan fåglarna flyga 100-200 km i dygnet?!?! Och hur kan de orientera sig fram med hjälp av solen, månen och stjärnorna...det är ju bara för otroligt!!! Varför har jag inte tidigare förstått vilka fantastiska varelser de är????

in med det nya, ut med det gamla...

Stora förändringar på gång!
I torsdags sade jag upp mig från mitt nuvarande jobb här på ambulansen.
Orsaken till detta beslut är främst att jag erbjöds jobb på hälsovårsstationens mottagning. Det är bara ett delvist vikariat, inte fulla veckor, men jag tackade trots allt ja till erbjudandet.

























Ni ser, jag älskar visst jobbet på ambulansen, verkligen ÄLSKAR det! Jag har diggat allt med mitt jobb...arbetskompisarna, cheferna, variationen och adrenalinruset man får nu som då på riktigt brådskande utryckningar...ja allt, allt förutom dejourerandet!!!

Jag stressar väldigt lätt, över de minsta lilla sakerna. Så när jag dejourerar stressar jag väldigt mycket, vet inte varför. Mina nerver är på helspänn, hela tiden. Jag sover dåligt och är irriterad, Janne brukar säga att jag är som en helt annan person när jag dejourerar. Jag har börjat bli så irriterad på att inte kunna gå ut på en ordentlig promenad med hunden de dagar som jag jobbar, att bara kunna röra sig några meter utanför huset. Att hela tiden gå omkring med telefonerna i handen och när som helst vara beredd på att åka iväg på en utryckning.

Så jag har börjat bli trött. Väldigt trött. Orkar helt enkelt inte jobba heltid med dejoureringar. Helt annat skulle det vara om man fick arbeta i skift, eller typ vara fast på brandstationen i ett helt dygn och sedan ha 3 dagar ledigt, vilket är ganska normalt i större städer. Men här ute på landet är det annorlunda. Här jobbar vi ca.2-4 dygn i streck, sedan har vi ett par-tre dagar ledigt. Vi sitter på stationen 8-16 på vardagar, sedan får vi åka hem. Men vi måste hela tiden bära med oss våra telefoner, så att vi genast kan åka iväg när vi får ett alarm. Jag tror bara att vissa människor är mera lämpade för dejourering, medan andra helt enkelt bara inte orkar med det. Jag hör tydligen till den senare nämnda gruppen. I två år har jag nu dejourerat och nu vill jag inte längre.

Så efter ett par veckor börjar jag ett helt nytt och annorlunda jobb. Det kommer säkert inte att kännas lika spännande och roligt, men just nu prioriserar jag balans i mitt liv mera än ett spännande jobb. När jag kom hit till Lohtaja ett par år sedan, hade jag inget annat än jobb i mitt liv, det var det viktigaset. Nu har jag betydligt mera innehåll i mitt liv och jag njuter av många andra saker mer än mitt jobb. Jag vill ha någonslags balans i mitt liv. Jag vill ha tid för mina intressen, tid för min hund, tid för mig själv och tid för mitt förhållande. Sådana saker känns viktigare för mig just nu. Jobbet är visserligen givande och intressant, men inte alls det viktigaste för mig.

Så nu blir det stora förändringar för mig. Och jag känner mig så fridfull över mitt beslut. Känns som om en stor sten skulle ha fallit från mina axlar. Jag mår så bra.
Jag tror dessutom inte att ambulanstiden helt är över för min del. Eftersom jag bara kommer att få jobba 2-4 dagar/vecka på mottagningen, kommer jag förhoppningsvis att få jobba några dygn i månaden här på ambulansen. För jag tycker som sagt fortfarande om akutvård, jag vill bara minska på dejoureringarna.

walking in a winter wonderland....

Igår var det skönt att springa ut i skogen med Dana! Snö överallt!

































































Diggar oftast inte snö, men nog är ju det här vackert!!


































































Dana var ivrig som ett barn på julafton! Hon visste knappt vad hon skulle göra med all snö runt omkring henne!










































































Min söta lilla knasboll!!

dreaming of a white....

En snabbtitt ut genom fönstret, när jag nyss vaknade, avslöjade följande saker....


























































































Ganska mysigt....mindre mysigt är att jag fortfarande har sommardäck under bilen..!

duktig

Nu skall jag vara duktig och springa iväg på jumppa i min nya Better Bodies tröja...i hopp om en better body!!! I´ll be back!!!

wind of change...

Det är mycket på gång just nu...saker som jag funderat på i flera månader...äntligen börjar det bli klart, en massa förändringar blir det...men förändringar är bra, jag lovar att berätta mera sen när jag har allt på klart!

suro

Idag hade vi en suro-övning, alltså en suuronnettomuus harjoitus. Vi övade inför en eventuell storolycka...och det gick inte alls bra för min del!

Jag är väldigt självkritisk och hatar att medge att jag inte kan något. Jag vill vara bra på allt, i alla situationer. Ärligt talat så är jag inte alls bra på att leda och organisera, vilket man borde kunna vid storolyckor, så att allt skulle gå så smidigt och effektivt som möjligt!

Men idag var jag inte alls bra... Jag borde förstå att man lär sig alltid av sina misstag och inse att nästa gång när vi övar, eller vid en verklig situation, är jag mycket klokare. Men just nu är jag bara deppad över att jag har så lite ledaranlag. Inte ens en promenad ute i snön med Dana piggade upp mig!

se det snöar...!!!

Jepp, det snöar...och de flesta har inte bytt till vinterdäck ännu...så kan ni se till att ni är försiktiga i trafiken allihopa, tack?!

Bruno Mars - Just The Way You Are [Official Video]

Den här låten fick mig på så bra humör när jag hörde den spelas i radion idag! Hoppas du också blir glad av den! :)

10 frågor

En långsam söndagmorgon, en varm kaffekopp och så lite bloggsurfande...Detta vore en perfekt morgon ifall jag inte skulle vara så förkyld och täpdt i näsan!!

Hannah har nominerat mig till ett par saker. Först nominerade hon mig till att skriva sju saker om mig själv som få vet om mig, men har inte ännu hittat på sju tillräckligt intressanta fakta om mig, är en ganska tråkig person egentligen...så jag jobbar ännu på det, men ska nog snart ta itu med det!

Sedan nominerade hon mig till att svara på 10 frågor, ganska många av mina vänner har svarat på dessa frågor och jag tänkte spendera denna söndagmorgon till att besvara dessa!

....


1. What is your favorite word?

Ett engelskt ord som jag tycker låter himla vackert är "simplicity", det låter precis som vad det betyder. "Change" är också ett vackert ord, fast det låter som en kliche, så tycker jag att innebörden i detta ord är enormt.
Jag vet faktiskt inte vilka svenska ord jag gillar och använder ofta, kanske så vanliga ord som "fin" och "speciell" är några av mina mest använda ord.

2.What is your least favorite word?

"Omöjligt", det är ett ganska onödigt ord. Eftersom få saker verkligen är omöjliga.

3.What turns you on creatively, spiritually or emotionally?

Att få förverkliga sig själv, att få göra något som intresserar mig och utvecklar mig. Att få känna att jag gör något viktigt, att jag kan hjälpa en annan människa. Att få sätta mig själv på prov och känna att jag använder all min kunskap till att göra något viktigt.
Att få röra mig i naturen och njuta av dess skönhet, då känner jag mig väldigt spirituell. Eller när jag sätter mig ner och mediterar så att säga, sitter i ett mörkt rum med bara några ljus tända i all tystnad och tömmer mitt huvud från alla tankar. Då känner jag mig väldigt spirituell och laddar mina batterier.
När jag får spendera tid med någon jag älskar väldigt mycket, att riktigt få känna hur mycket jag älskar någon och att jag själv också är älskad, då mår jag otroligt bra emotionellt.

4.What turns you off?

Själviska människor är en big turn-off. Fördomsfulla människor, att inte kunna acceptera andra sådana som de är och alltid kritisera andra.

5.What is your favorite curse word?

Jag hatar det ordet som jag faktiskt använder ganska ofta...nämligen "vittu", det ordet använder jag tyvärr alltid när jag blir rikitigt arg. Sedan använder jag det finska ordet "perkele" ganska ofta också, men ofta med lite humor och speciellt när jag låtsas vara riktigt arg åt vår hund, då säger jag "perkele" riktigt långsamt och med riktigt låg röst.

6.What sound or noise do you love?

Alla havets ljud älskar jag... Att sitta på stranden och höra havet brusa och måsarna skria, ljudet av vågor som rullar in mot sandstranden. Ljudet från en brinnande brasa älskar jag också, speciellt på mörka höstkvällar.

7.What sound or noise do you hate?

Jag älskar vår hund, men jag hatar dess leksaker, speciellt klo.5 på morgonen...Dana älskar sina pip-leksaker och hon älskar att springa runt i huset och pipa med dem...det gillar jag inte! Annars vet jag faktiskt inte vilka ljud jag verkligen hatar. Jag har också ett love-hate förhållande till min arbetstelefon, Virve-telefonen. Jag älskar ljudet från telefonen när vi får ett alarm, men ibland hatar jag det över allt annat! Ifall jag är i duschen eller badar bastu, ifall jag håller på att koka mat eller ifall jag sover, då hatar jag ljudet som kommer ur Virve-telefonen när vi får ett alarm!!!

8.What profession other than your own would you like to attempt?

Om jag riktigt på allvar skulle få/vara tvungen att byta jobb, skulle jag pröva på att vara djurläkare, reseguide eller jobba på ett gym. Alla dessa yrken intresserar mig väldigt mycket, på olika sätt.

9.What profession would you not like to do?

Ett yrke som jag aldrig skulle klara av är slaktare! Dessutom skulla jag inte klara av att jobba som präst...jag skulle inte klara av att dra bröllop ena stunden och i nästa stund vara på ett barns begravning. Jag skulle bara inte klara av att trösta föräldrarna i en sådan stund och försöka övertala alla om att det finns en mening med allt. Även om jag ser en massa sorgliga saker i mitt yrke och måste kunna handskas med sörjande anhöriga, så räcker det med att bara finnas där och försöka trösta. Men att se så många sörjande människor som en präst gör under begravningar skulle vara för jobbigt för mig. Och även om jag själv också tror att det finns en mening med allt, så skulle jag inte kunna övertala andra människor om det.

10.If Heaven exists, what would you like to hear God say when you arrive at the Pearly Gates?

Måste nästan skriva detta på engelska...jag önskar att Han skulle stå där med öppna armar och säga "You did good my child, you did just fine".



















Tycker det är så tråkigt att skriva utan bilder, så denna bild får nu duga till detta inlägg!

förkylning

Visst ser jag glad ut på detta foto ?
Jag var jätte glad den dagen då detta foto togs, det var på min vän Saras möhippa.
Just nu känner jag mig inte alls lika glad. Ligger under filten med yllesockorna på och mår skit! Har drabbats av en så brutal förkylning!! Huvudet dunkar, hela kroppen värker, näsan är helt stockad och jag tror jag har svalt en kaktus....
Har inte ätit något på hela dagen, har inte haft nån matlust, men nu väntar jag på att Janne ska komma hem med pizza...denna lördag har vi lov att äta skräpmat och bara slappa. Hoppas jag blir av med denna förkylning fort så jag kan fortsätta motionera, har så bra motivation nu!

Love the Way You Lie- HelenaMaria Cover

Shitpomfrit va duktiga tjejer!!!!!!

rib tattoo...

Har glömt att visa upp mina nya tatueringar här på bloggen...jag tog ett par nya tatueringar redan i somras, i augusti var det väl, men har bara inte kommit ihåg att skriva om dem...här kommer ett foto på ena tatueringen, "You must be the change you wish to see"...
Tatueringen runt armen är gammal och ganska dåligt gjort, så den kommer jag att göra finare på nåt sätt här under vintern nångång...det blir mitt nästa projekt!

ps3 move

Vilket bra köp vi gjorde idag!!!
PlayStationMove för PS3!!!!
Såååå himla skoj! Bilderna talar för sig själva...

juha ihqu tapio

Igår var jag med några vänner och lyssnade på Juha Tapio vid Seurahuone, Kokkola.

Juha sjöng så underbart (och visst är han skön att titta på också...) men annars var kvällen nog en liten besvikelse. Seurahuone kommer jag definitivt inte att besöka i framtiden, det är bara inte min plats. Första gången på riktigt länge kände jag mig väldigt ung, medelåldern var ganska hög vid Seurahuone...och vi var alla lite trötta och hängiga. Jag hade hoppats på en ordentlig girls-night-out, "vauhtia ja vaarallisia tilanteita" så att säga. Men så blev det tyvärr inte denna gång, vi körde hem genast efter Juhas keikka och jag var hemma strax efter två på natten.
Sorgligaste av allt är att min nästa lediga helg är först efter två veckor och jag har alltså bara 2/5 helger lediga denna månad och nu är den första snart slut....suck...

Jag är lite deppad nu, vet inte varför, men det positiva med gårkvällen var ändå Juha Tapio som sjunger så vackert och det lönar sig att lyssna på hans texter, de är så fina...














































































Kvaliten på bilderna är ganska crappy, eftersom de är tagna med mobiltelefonen...

"...Luvanneet on rakastaa,
he täällä toinen toistaan,
vaikka polku pimeyteen,
joskus kuljettaa,
silti vielä loistaa usko tiehen yhteiseen..

Riittäisikö täällä
pettävällä jäällä,
yksi jonka kanssa, ei yksinäinen oo
riittääkö se täällä, pettävällä jäällä..."

Detta är alltså Yö´s sång Pettävällä jäällä, men Juha sjöng den också eftersom han
själv har skrivit låten...det visste jag inte!