den där sången...

Sången här under är bara så härlig! Har lyssnat på den säkert hundra gånger de senaste dagarna. Vet inte varför den är så bra för mig...texten är bra, melodin är bra, nickelback är bra...kanske den mest av allt ger mig nånslags tröst för tillfället, nu när allt har känts så skit rakt ut sagt. Vet inte varför förra veckan var så himla svår att ta sig genom, jag grät varje dag, flera gånger om dan, alla smått dystra kärlekssånger räckte för att få mig att stortjuta....allt kändes skit, jag tyckte att jag själv är skit, jag var då lessen så lessen över allt, över mitt liv...nu börjar det sakta men säkert lätta lite, kan skratta igen och gråter inte varje dag. Visst är jag ännu ganska känslig och kan börja gråta ganska lätt och visst fäller jag någon tår nu som då. Men jag mår i alla fall lite bättre. Men fortfarande är jag lite bitter över livet, förstår inte varför allt måste vara så svårt, förstår inte vad det är för fel på mig, varför inga förhållanden fungerar för mig, funderar varför jag är sådan som jag är, varför jag inte kan få ett förhållande att fungera....skit helt enkelt! Och det känns som om allt har varit mitt fel just nu, det måste ju vara mitt fel, jag har ju ändå varit i flera längre förhållanden och aldrig lyckas jag få det att hålla! Skit alltså igen!

Nåjå, jag är ganska pessimistisk just nu...men som sagt, jag mår nog bättre nu än förra veckan...har fått prata lite med vänner och bekanta, hittat tröst i små saker...och även om det låter så ibland och känns så ibland så har jag inte gett upp hoppet, inte ännu...därför gillar jag sången här under, den ger hopp....jag måste tro att det finns någon som är rätt för mig, bara måste tro det!