Gjorde sist och slutligen det tuffa beslutet här för ett par veckor sedan...skulle ha fått en tjänst på akuten i Kokkola men jag valde att inte ta emot den och istället börjar jag arbeta på Lohtaja ambulans. Det är väl det största som hänt på sistone i mitt lilla liv...
Ser verkligen fram emot mitt nya arbete! Det har varit så roligt att dejourera nu som då på Kälviå ambulans men tänk att äntligen få göra det jag drömt sedan jag var 18-åring på heltid! Det har blivit så tungt på akuten nu för tiden, personalen har ingen samhörighet längre och vi jobbar ihjäl oss med bara 3-4 personer per skift och massor med patienter! Ganska ofta känns det som om "pambulanserna" står i kö utanför akuten då vi inte hinner ta emot alla patienter....mera personal vore nyckelordet här också! Och ibland skulle inte lite tacksamhet heller skada! Allt vi gör på akuten är fel, kokkola-lehti publicerar hela tiden väldigt vänliga och bra kommentarer om servicen på akuten.............suck...........ja förstår inte vad människor förväntar sig! Om du kommer till akuten p.g.a. ett sjukt ben så får du garanterat räkna med att du hamnar och vänta några timmar...so what! Nämligen däremellan tar vi hand om människor med bröstsmärtor, väldigt ofta gör vi "liuotuksia", ibland återupplivar vi, ibland måste flera människor hålla fast en människa som är helt galen i väntan på polisen eller vakterna, ambulanserna kommer med allvarligt sjuka människor hela tiden och någon måste ta emot dem också.....jag förstår bara inte varför människor orkar klaga, ingen av de som är "ordentligt" sjuka och har fått hjälp har klagat! Man skulle ju tycka att folk skulle förstå vad akuten innebär, hurudana patienter vi sköter där...nämligen akut insjuknade patienter! Och när folk skriver att personalen bara sitter på kaffe och springer ute och röker så undrar jag nog varifrån de har fått det för sig....oskojat, de senaste veckorna har jag flera dagar varit tvungen att skippa kaffe- och matpauserna helt, och ifall man hinner och äta så måste man göra det på 5 minuter.....så det så, fortsätt klaga på oss bara, vi förtjänar det väl....
Nåja, nu slipper jag äntligen bort därifrån åtminstone för 1,5 år.....ska bli sååååå skönt! Igår fick jag mina supersnygga pambulans-kläder också, snärtigt! Det blir nog bra det här, jag gjorde nog rätt val! Supernöjd! Livet ler igen!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar