2013-06-20

ja min födelsedag alltså...

Gubben min glömde alltså även detta år min födelsedag! Typiskt! Borde väl inte längre ens förvänta mig att han skulle minnas, blir bara lika besviken varje gång!
Nu är det ju inte så att jag skulle behöva få nån fin födelsedagsgåva...nej, jag tycker inte att man behöver köpa födelsedagsgåvor när man är så här "gammal"! Men en liten blombukett kanske...eller ens en födelsedagskram, det vore tillräckligt för att göra mig glad! Att han ens skulle minnas, att han skulle visa att han bryr sig så pass mycket om mig att han tycker att min födelsedag är en dag värd att minnas...att han ens skulle minnas, det skulle vara tillräckligt! Men som sagt, han är dålig på att minnas sånt här, det vet jag...och att han har jobbat som en galning natt och dag de senaste två veckorna nu när det är dags för höbärgning, så visst förstår jag att han haft annat att tänka på än min födelsedag...men ändå, är det för mycket begärt att han skulle minnas en dag i året?

Och att han sedan dessutom kom hem halv tio på kvällen (igen!) gjorde inte min dag bättre precis...och lillen har sett "isi" sin senast på lördag förmiddag...ni som tycker att jag klagar i onödan här på bloggen, tänk lite efter hur usligt det känns för mig att pojken inte hinner se far sin alls vissa veckor då han jobbar så sent varje kväll! Nåja, detta var dagens klagomål...tack och adjö!


3 kommentarer:

Emma sa...

Försenade gratulationer! Skickar även en stor kram! Hos oss har Björn haft en period med många resor och jag är såååååå trött på att vara ensam hemma! Barnen frågar efter pappa och är ledsna när han måste åka bort igen.

Linn sa...

Försenade gratulationer! Förstår nog att du är besviken över att han glömt din födelsedag. Det skulle jag också vara. Men hoppas att han lär sig efter detta och blir bättre på att komma ihåg (skriva upp!) viktiga bemärkelsedagar. Strongt att vara så mycket själv. Lyfter verkligen på hatten för er som har respektive som jobbar så långa dagar eller reser mycket. Måste vara tufft för såväl den som är hemma som den som bara får tillbringa lite tid med sina barn. Kämpa på!

Hanna sa...

Grattis i efterskott och trist att Mannen din inte kom ihåg! Min Make skulle nog aldrig kunna glömma min, jag påminner honom tusen gånger flera veckor i förväg, haha! Fast jag också blir "gammal" så ÄLSKAR jag bara födelsedagar!