För ca.1,5 vecka sedan började jag med Tracy Hoggs sömnskola åt lillen vår! Tyckte det var dags att lära Nooa att sova i sin egen säng, då han hittills hade sovit varje natt brevid mig och enda sättet att få honom att sova, var att ge mat åt honom och låta honom somna vid bröstet. Så jag var tvungen att gå och lägga mig varje kväll halv nio tiden, för om jag steg upp ur sängen efter att Nooa ätit och somnat, då vaknade han genast och började gråta hysteriskt och då var det helt hopplöst att få honom att somna igen. Dessutom vaknade Nooa varje gång jag rörde på mig på natten, så jag tänkte att vi båda säkert skulle sova bättre om Nooa började sova i sin egen säng.
Tracy Hoggs metod går alltså ut på att man lär barnet att somna för sig själv i sin egen säng. Det är viktigt med klara rutiner under dagen och speciellt på kvällen. Sedan när man lägger babyn och sova, så går man genast tillbaka och tröstar honom ifall han börjar gråta. Först försöker man få babyn att lugna ner sig genom att sätta handen på ryggen eller klappar försiktigt på baken, så att han inte känner sig ensam och otrygg. Den här sömnskolmetoden går alltså inte ut på att man låter barnet gråta sig till sömns, sånt skulle jag aldrig acceptera! Ifall barnet inte lugnar ner sig när man håller hander på ryggen eller klappar lätt på baken, då lyfter man upp babyn ur sängen, men genast när babyn slutar gråta lägger man tillbaka honom i sängen! På detta sätt borde babyn lära sig, att man inte lyfter upp honom genast när han gråter men att han ändå inte är ensam, utan kan känna sig trygg och säker fast han sover i sin egen säng.
De första nätterna var hemska, alldeles hemska! Nooa grät hysteriskt genast när jag lade honom i sin egen säng och lugnade inte alls ner sig. Det tog lite över en timme att få honom att somna och jag lyfte upp och ner honom ur sängen minst hundra gånger!! Samma sak upprepades varje gång han vaknade på natten...minst sagt jobbigt! Men småningom började han somna lättare på kvällarna och nu somnar han ganska lätt. Han börjar fortfarande gråta varje kväll när jag går ut ur sovrummet och det tar 15-30 minuter att få honom att somna. Men jag behöver inte längre lyfta upp honom ur sängen, utan det räcker att jag klappar lätt på baken och vyssar honom till sömns.
Men men...nu har vi ett nytt problem! Lilla gubben vår vaknar med 45 minuters-1 timmes mellanrum. Han äter fortfarande 2-3 gånger varje natt (och han är snart 5½ månader gammal!!) men fast han inte är hungrig, så vaknar han av sig själv så här ofta! Säg mig, ni som har erfarenhet av småbarn, är det normalt att babyn vaknar så här ofta på natten??? Har jag missuppfattat nåt i den här sömnskolan och gjort nåt fel..? Eller varför vaknar han?? Han lugnar sig fort och det räcker att jag vyssar honom till sömns, men han gråter alltså inte hysteriskt när han vaknar. Men tillräckligt mycket för att jag måste stiga upp och gå och lugna ner honom, för annars börjar han gråta hysteriskt ifall jag helt ignorerar honom. Och jag vill som sagt inte att han skall gråta sig till sömns, jag vill att han känner sig trygg i sin egen säng. Men idén med hela sömnskolan var ju att vi båda skulle få sova bättre och hittils har det nog nu gått så, att jag sover sämre än tidigare nu när han vaknar så här ofta!
Vi har klara rutiner under dagen. Lillen vaknar 7-8 tiden på morgonen, sedan äter vi morgongröt och gör morgontvätt, leker och sedan efter 1,5-2 timmar tar han sin första tupplur. Hans första tupplur är kort, han sover oftast bara 30-45 minuter. Sedan leker vi igen och äter 11-12 tiden. Sedan går vi oftast ut på vagnpromenad efter ätandet, ca.12.30-13 tiden och då sover han lite längre. Det varierar mycket hur länge han orkar sova, men 1-2 timmars tupplur blir det. När han vaknar leker och myser vi igen. Nästa måltid blir ungefär klockan 16 och efter det brukar vi gå ut och gå igen. Lillen tar ungerfär en timmes tupplur i vagnen. Sedan fortsätter vi leka, vi badar varannan kväll, äter kvällsgröt ca. klockan 19, sätter på pyjamas, äter lite bröstmjölk, läser kvällssaga och sedan får Nooa gå och sova ca.kl.20. Sedan börjar rumban och jag får gå och trösta honom varje timme när han vaknar! Tips tas gärna emot! Vad gör jag fel? Varför sover han inte bättre????
By the way, att sluta amma på natten skulle kanske hjälpa Nooa att sova bättre, men jag vågar inte göra det ännu eftersom Nooa växer så dåligt enligt rådgivningen. Han borde gå upp i vikt bättre, vi är fortfarande på -10 kurvan, vilket vi varit i flera månader nu...själv tror jag bara att lillen är smal och växer sin egen fart, ingen panik eftersom han äter så jätte mycket puréer, så brist på mat har han inte! Men jag tror han behöver få äta på natten ännu...
4 kommentarer:
Låter int så bra att behöva vakna så ofta. Ja slutade använda kapalo på Vilma ett atg men märkte att hon vakna oftare utan den. Hon slipper å flaxa me armarna. Kan de vara nå sånt. Går de att bedda in honom i täcket sen då han ha somna? om de sku hjälpa?
Kämpa på!!
Vad betyder -10 kurva? Vår flicka e också liten å tror hon växer på "minuskurva", men eftersom hon hela tiden varit på den kurvan å växer enligt den "tasaisesti" så har ingen varit orolig. Det sku väl vara dåligt om man sku falla till lägre kurvan mittiallt, men om Nooa hålls hela tiden på samma kurva så e det väl int så farligt? Varför tjatar de hela tiden om det? Argh! :)
Vår flicka börja vakna lika mycke i 5månaders ålder o tyvärr så hjälpte inget annat hos oss än tiden. Vid 7månaders ålder börja det plötsligt vända sig och nätterna börja småningom bli bättre. Nu är hon 11 månader gammal, fortfarande vaknar vi 1-3 gånger per natt. Vår flicka har allti vari en orolig sovare (vrider o vänder sig myki i sängen) och vi har haft gaska länge använt en unipussi åt henne, det lättar lite. Jag tror du ska bara uthålligt fösöka orka fortsätta med det du gör, tungt är det, men nu när han lärt sig till en metod så blir han småningom tryggare i att sova, det är ju trots allt relativt nytt för honom att sova i sin egen säng. För oss sa det vid rådgivningen att oroligheten på natten kan bero på att de börjar upptäcka världen/miljön omkring sig. Hoppas du orkar, för tufft är det att vakna så ofta! Jag höll åtm på att bli galen av trötthet då vår flicka sov så dåligt.
Stella sov lysande tills hon var 5 månader, sen lärde hon sig nya saker, börja röra på sig och detta ledde till oroliga nätter, mycket skrik och vak. Hör väl till. Men de vände vid kring 7 månader igen och nätterna blev lysande. Det som hjälpte var att jag slutade nattamma tvärt då hon blev 6 månader. Nu hade hon inte längre en orsak att vakna. Så lugnade bara ner henne och hon somnade om, tredje natten utan amning sov hon utan att vakna. Det jag läst att många sömnskolor har haft gemensamt är att vagga/buffa/gunga barnet så det lugnar ner sig men inte får somna av det. För om de somnar av det kan de inte somna av sig själv på natten sedan utan vaggning/buffande eller annat.. Men vet j int hu bra de stämmer, men går ju att testa. :)
Skicka en kommentar