Tracy Hoggs metod går alltså ut på att man lär barnet att somna för sig själv i sin egen säng. Det är viktigt med klara rutiner under dagen och speciellt på kvällen. Sedan när man lägger babyn och sova, så går man genast tillbaka och tröstar honom ifall han börjar gråta. Först försöker man få babyn att lugna ner sig genom att sätta handen på ryggen eller klappar försiktigt på baken, så att han inte känner sig ensam och otrygg. Den här sömnskolmetoden går alltså inte ut på att man låter barnet gråta sig till sömns, sånt skulle jag aldrig acceptera! Ifall barnet inte lugnar ner sig när man håller hander på ryggen eller klappar lätt på baken, då lyfter man upp babyn ur sängen, men genast när babyn slutar gråta lägger man tillbaka honom i sängen! På detta sätt borde babyn lära sig, att man inte lyfter upp honom genast när han gråter men att han ändå inte är ensam, utan kan känna sig trygg och säker fast han sover i sin egen säng.
De första nätterna var hemska, alldeles hemska! Nooa grät hysteriskt genast när jag lade honom i sin egen säng och lugnade inte alls ner sig. Det tog lite över en timme att få honom att somna och jag lyfte upp och ner honom ur sängen minst hundra gånger!! Samma sak upprepades varje gång han vaknade på natten...minst sagt jobbigt! Men småningom började han somna lättare på kvällarna och nu somnar han ganska lätt. Han börjar fortfarande gråta varje kväll när jag går ut ur sovrummet och det tar 15-30 minuter att få honom att somna. Men jag behöver inte längre lyfta upp honom ur sängen, utan det räcker att jag klappar lätt på baken och vyssar honom till sömns.
Men men...nu har vi ett nytt problem! Lilla gubben vår vaknar med 45 minuters-1 timmes mellanrum. Han äter fortfarande 2-3 gånger varje natt (och han är snart 5½ månader gammal!!) men fast han inte är hungrig, så vaknar han av sig själv så här ofta! Säg mig, ni som har erfarenhet av småbarn, är det normalt att babyn vaknar så här ofta på natten??? Har jag missuppfattat nåt i den här sömnskolan och gjort nåt fel..? Eller varför vaknar han?? Han lugnar sig fort och det räcker att jag vyssar honom till sömns, men han gråter alltså inte hysteriskt när han vaknar. Men tillräckligt mycket för att jag måste stiga upp och gå och lugna ner honom, för annars börjar han gråta hysteriskt ifall jag helt ignorerar honom. Och jag vill som sagt inte att han skall gråta sig till sömns, jag vill att han känner sig trygg i sin egen säng. Men idén med hela sömnskolan var ju att vi båda skulle få sova bättre och hittils har det nog nu gått så, att jag sover sämre än tidigare nu när han vaknar så här ofta!
Vi har klara rutiner under dagen. Lillen vaknar 7-8 tiden på morgonen, sedan äter vi morgongröt och gör morgontvätt, leker och sedan efter 1,5-2 timmar tar han sin första tupplur. Hans första tupplur är kort, han sover oftast bara 30-45 minuter. Sedan leker vi igen och äter 11-12 tiden. Sedan går vi oftast ut på vagnpromenad efter ätandet, ca.12.30-13 tiden och då sover han lite längre. Det varierar mycket hur länge han orkar sova, men 1-2 timmars tupplur blir det. När han vaknar leker och myser vi igen. Nästa måltid blir ungefär klockan 16 och efter det brukar vi gå ut och gå igen. Lillen tar ungerfär en timmes tupplur i vagnen. Sedan fortsätter vi leka, vi badar varannan kväll, äter kvällsgröt ca. klockan 19, sätter på pyjamas, äter lite bröstmjölk, läser kvällssaga och sedan får Nooa gå och sova ca.kl.20. Sedan börjar rumban och jag får gå och trösta honom varje timme när han vaknar! Tips tas gärna emot! Vad gör jag fel? Varför sover han inte bättre????
By the way, att sluta amma på natten skulle kanske hjälpa Nooa att sova bättre, men jag vågar inte göra det ännu eftersom Nooa växer så dåligt enligt rådgivningen. Han borde gå upp i vikt bättre, vi är fortfarande på -10 kurvan, vilket vi varit i flera månader nu...själv tror jag bara att lillen är smal och växer sin egen fart, ingen panik eftersom han äter så jätte mycket puréer, så brist på mat har han inte! Men jag tror han behöver få äta på natten ännu...
